Hur dyr bostad har du egentligen råd med?

När du ansöker om bolån räknar banken ut hur mycket den kan låna ut till dig utan att du slutar betala. Din uppgift är en annan: att räkna ut hur mycket du kan låna och ändå leva det liv du vill, sova gott om nätterna och klara till exempel ett varsel utan att hamna i ekonomiska svårigheter.

Det är inte samma belopp, och det är just i glappet mellan dem som många hamnar i en situation där bostaden äter upp allt ekonomiskt utrymme.

Hur banken bestämmer

Banken tittar på din inkomst, dina nuvarande skulder och hur stor del av köpeskillingen du kan betala själv. I Norden prövar bankerna också om du skulle klara lånet om räntan steg. Svenska banker gör en så kallad kvar att leva på-kalkyl med en kalkylränta som ligger flera procentenheter över dagens ränta, och i Finland ska bankerna enligt Finansinspektionens rekommendation pröva om du klarar betalningarna med 6 procents ränta och 25 års löptid. En vanlig internationell tumregel, den så kallade 28/36-regeln, säger att bolånebetalningen inte bör överstiga 28 procent av bruttoinkomsten per månad och att alla skuldbetalningar tillsammans inte bör överstiga 36 procent.

Med en bruttoinkomst på 4 000 € i månaden är 28 procent 1 120 €. Lägg märke till vad sådana regler lämnar utanför: inkomstskatt, pensionsavgifter, barnomsorg, mat, resor, försäkringar och allt annat som dras från det du faktiskt får ut.

Brutto eller netto gör stor skillnad. Efter skatt och andra avdrag får de flesta ut ungefär 65–75 procent av bruttolönen. En betalning som motsvarar 28 procent av bruttoinkomsten kan vara 37–43 procent av det som faktiskt kommer in på kontot.

Ett mer realistiskt sätt: börja med nettoinkomsten

Ett försiktigare och mer praktiskt sätt utgår från vad du verkligen får ut:

Många ekonomiska rådgivare föreslår att bolånebetalningen inte bör överstiga 25–30 procent av nettoinkomsten, och en del rekommenderar närmare 20 procent för att det ska finnas verkligt utrymme för sparande och det oväntade.

Exempel: samma inkomst, helt olika lägen

Person APerson B
Bruttoinkomst per månad4 500 €4 500 €
Nettoinkomst3 100 €3 100 €
Billån0 €320 € i månaden
Studielån0 €180 € i månaden
Barnomsorg0 €600 € i månaden
Övriga levnadskostnader1 250 € i månaden1 250 € i månaden
Kvar till boendecirka 1 850 €cirka 750 €

Båda tjänar lika mycket, och en bank kan erbjuda dem ungefär samma lån. Men efter sina nuvarande åtaganden har person B betydligt mindre utrymme för boendekostnader. Bankens erbjudande är ett tak. Det är din egen budget som avgör.

Pris i förhållande till inkomst

En snabb tumregel för själva bostadspriset, i stället för månadsbetalningen, är förhållandet mellan pris och inkomst. Historiskt har ett pris på 3–4 gånger hushållets årliga bruttoinkomst varit hållbart. Mer än 5 gånger brukar betraktas som ansträngt, och mer än 6 gånger lämnar liten marginal för högre räntor, inkomstbortfall eller oväntade kostnader.

I många europeiska städer, särskilt huvudstäderna, ligger priserna långt över dessa historiska nivåer. Därför är månadskalkylen viktigare än kvoten ensam. En låg kvot garanterar inte att det känns bekvämt om räntan är hög, och en högre kvot kan gå att hantera när räntan är låg.

Kom ihåg kostnaderna utöver lånet

Att äga sin bostad medför kostnader som du inte har när du hyr. Räkna med:

Om du lägger till dessa kostnader till lånebetalningen får du en mycket mer realistisk bild av vad boendet kostar varje månad.

När du bör låna mindre än banken erbjuder

Bara för att banken lånar ut pengarna betyder det inte att du ska låna dem. Överväg att låna mindre om:

🏠
Prova bolånekalkylatorn: ange lånebelopp, ränta och löptid och se månadsbetalningen och den totala räntekostnaden på några sekunder.

Sammanfattning

Rätt bolån är inte det största du kan få. Det är det största som ryms bekvämt i din nettoinkomst efter dina övriga åtaganden, som fortfarande låter dig spara och som lämnar en buffert för det oväntade. Se bankens erbjudande som ett tak, inte som ett mål, och räkna baklänges från din egen budget till ett pris. Då blir bostaden något som stärker din ekonomi i stället för att belasta den.